emelielinneacaroline

Stort Grattis till våran älskad Viggo. Ett helt år är han nu! Tänk att det går så fort. Förra året var han bara 14 timmar gammal och vi var redan hemma ifrån BB. 

 

Hur allt gick under Viggos förlossning? 

Jo så här började allt jag hade en himla massa förvärkar som kom och gick i två veckor innan han kom. På måndagen den 25 Juli åkte vi in till förlossningen och kollade om förvärkarna hade gjort någon verkan. Men icke jag hade inte öppnat mig något alls. Dom gjorde inte ont men fick med mig hem sovdos tabletter.

Och de Tar aldrig i hela mitt liv igen. Fick hjärtklappning,sprängande huvudvärk plus illamående så jag sov i alla fall inte nå bättre. 

 

1 dag efter alltså Tisdagen den 26 Juli började förvärkarna komma igen och dom kom och gick under dagen. Jag ringde min BM för jag misstänkte urinsvägsinfektion. För man kan få mycket förvärkar av det. Men hon trodde bara att förlossningen var på god väg eftersom det var så nära. Men jag fick komma ner i alla fall för att kolla för att vi skulle vara säkra att det inte var något...

Det var alltså ingen urinvägsinfektion men hon såg blod i urinet och det berodde på att slemproppen kunde släppa när som helst. Hon höll tummarna för mig att det skulle ske inom några dagar. Jahapp tänkte jag, han var ju beräknad i morgon men det kändes väldigt långt borta. 

 

Vi kom hem la Tove för hon skulle sova middag. Sen kl två gick jag på Toaletten och då släppte proppen!!! Det var nog det äckligaste jag har vart med om. Helt allvarligt! 

Smsade Ann-Sofie och hon skrev att Clara kom inom några timmar. Så jag tänkte ÄNTLIGEN ett tecken!

 

Men inga värkar startade utan bara en massa fis förvärkar. 

Jag var så trött på allt just då och tänkte nu skiter jag i att hoppas, idag ska jag bara deppa och sova ut en hel natt så man är pigg i fall det skulle ske nästa dag.

 

Tji fick jag!! 

Jag gick och la mig 21.30 för jag var så trött. Daniel sa till mig ropa om det är något. Då sa jag Du behöver inte oroa dig Älskling. 

Kl 22.00 känner jag första värken. Andas,andas. Daniel hör hur jag andas i sovrummet. 22.10 kommer nästa 22.20 kom den tredje. Sen gick Daniel och la sig vid 22.30. Då frågade han om det var på gång men jag sa det tror jag inte, nu sover vi!

Sen plötsligt så börjar dom komma tätare och tätare är 5 min i mellan och kvider och andas i kudden för att inte väcka Tove eller Daniel. För jag var så säker på att jag skulle få Sova! haha

23.30 då vaknar Daniel av att jag står upp. Han säger nej nu ringer vi in!

NEJ säger jag, vi kommer bli hemskickade. Sen helt plötsligt så hugger det till flera gånger i magen och neråt under värkarna. Och jag blir skrämd! 

Så här kände jag inte med tove. Så då ringer jag in. Pratar med en snäll BM på förlossningen och hon sa att vi får komma när vi vill. 

Och just då ringer Daniel sina föräldrar som är där på 5 min. Jag hinner bara byta om sen var dom hos oss.

 

Vi får kramar och dom önskar oss lycka till, då slår det mig! Nu jävlar är det allvar vi ska föda!!

Hinner bara till bilen då stormar värkarna och jag hinner bara andas ut innan nästa kommer.

Vi kommer in på förlossningen kl 00.05 tror jag att det var. 

Möts upp av Bm jag pratade med i telefonen och vi får gå in i kontrollrummet. Nej tänkte jag, inte ligga på den britsen. 

Hon sätter på remmarna och mäter hjärtljud plus värkarna. Och värkar har du säger hon. 

Sen känner hon hur öppen jag var. tänkte nu blir vi hemskickade med sovdoser igen. 

Men då säger hon Oj oj oj tur ni kom in. Vadå tänker jag? 

Du är öppen 6-7 cm .

Hell yeah nu köööör vi! Smsar mina människor och dom önskar en massa lycka till.

Blir inskrivna kl 01.00. Jag börjar med lustgasen och den är sååå bra! Jag blir lagom lurig och hanterar värkarna bra. Står och vaggar sen kommer min nya Bm in och undersköterskan. Dom har kollat i förlossningsjournalen och där står det Epidural som bedövning och eftersom jag var så pass öppen så ville dom kalla in narkosläkaren på en gång. Jaha men ska ni inte kolla hur öppen jag är nu ? Jo heheh vilken tur du sa det för det måste vi ju göra. haha

öppen 8-9 cm och det hinns ingen epidural utan bara en spinalbedövning. Det är samma effekt men den håller inte i sig lika länge som epiduralen gör. 

Narkosläkaren kommer på 10 min, gör sticket som inte alls gör ont utan bara att ligga så ihop kurat under värkarna.. 

Efter han har gått tar dom håll på hinnorna och det kommer en fontän verkligen! 

Sen efter det kom krystvärkarna rätt så fort för jag börjar känna trycket säger jag. Dom kollar och jag var öppen 10 cm klockan var då 04.00.

Då kör vi järnet nu! Tycker det känns konstigare den här gången sa jag. Det känns inte som det händer något.

Dom tittar och han är på god väg men han ligger i vidöppen hjässbjudning. Alltså så tittar han neråt när han kommer ut. Och då säger dom att det kan vara svårare att krysta ut honom så nu tar vi i ordentligt! 

Och jag tar i för kung och fosterland men tycker fortfarande att det inte händer något. Men jo då. kl 04.20

kommer han ut med navelsträngen inlandad runt sig plus halsen. Ser väldigt otäckt ut men han skriker på en gång och då ser vi att Vi har fått en kille och Tove fick en lillebror!

Känslan är obeskrivlig! Lycka..

Viggos förlossning gick lika smidigt som Toves bara förutom att Viggos gick lite fortare :) 

 

Skulle kunna göra det tusen gånger om. 

 

Här är lite bilder 

 

I morgon blir det kalas för lillgubben plus söndag så då får ni se alla fina presenter plus tårtor! 

ha en fin helg för det ska vi ha. 

hejsålänge