I morgon
När jag stod och lagade mat med barnen så plingade det på hemma hos oss. Gick till dörren och där står en man med en kartong i handen. Och jag bara visste på en gång att i den där lådan ligger min efterlängtade klänning!
Är det du som är Emelie? frågar budet. Ja det är jag svarar jag honom. Bra då är detta ditt paket. Men du måste betala 734 kr för tull avgifter. Jaha säger jag som blev helt förvirrad. Ja jag vet det är inte många som hinner se att det kan tillkomma säger han. Nej jag hade verkligen ingen aning sa jag. Tar du kort? Fortsätter jag.. Nej det gör vi tyvärr inte, bara kontanter.
Ja eftersom jag inte visste att detta skulle inträffa så har jag inga kontanter hemma. Då frågar han, är du hemma i morgon ? Efter kl två svarar jag.
Vad bra då kommer vi igen då istället. Tack och hej! Sen stod jag bara där som ett ledset barn, precis som han hade stulit godis ifrån mig. Såå nära men ändå inte. Typiskt! Där gick han iväg med min klänning.
Men vi ses i morgon igen, efter klockan två. Då får jag äntligen hem den!! Gud vad pirrigt :) och äntligen!
Ganska så bra ändå, för Daniel är ju inte hemma. Slipper jag stänga in mig i något rum. För ser brudgummen bruden innan så betyder det otur. Och det törs vi inte riskera ;)
Hejsålänge!
